I de partipolitiska sammanhang jag befunnit mig i har jag en längre tid upplevt en brist i hur politik utvecklas. Processen är ofta alltför intern och i vissa fall har jag även upplevt den som smått framtvingad. Jag skulle därför vilja se en mer öppen politikutvecklingsprocess som i högre grad involverar människor utanför det partipolitiska sammanhanget.

Denna önskan uttrycks även i boken Digital demokrati? Partierna i en ny tid som statsvetarna Ulf Bjereld, Sofie Blombäck, Marie Demker och Linn Sandberg släppte tidigare i år. Denna bok har inspirerat några av de tankar som uttrycks nedan. Inte minst lyfter de crowdsourcing som en problemlösningsmetod som borde appliceras i högre grad inom politiken, och det har hjälpt mig att koppla an tidigare tankar till ett mer konkret ramverk. Så tack för det.

Fördelar med en öppen process

Som jag ser det har en mer öppen process för politikutveckling både samhälleliga fördelar och fördelar för de politiska organisationer som väljer att tillämpa dem.

Samhälleliga fördelar

De samhälleliga fördelarna är främst två. Den första handlar om stärkt demokrati. Det är få personer som idag är engagerade i ett politiskt parti. Genom att involvera fler i partiernas politikutvecklingsprocess stärks det demokratiska inflytandet över politiken. Att involvera fler i politikutvekcklingen och stärka partiernas kontakt med civilsamhället kan potentiellt även stärka människors förtroende för de politiska partierna och den demokratiska processen.

Den andra fördelen berör politikens stärkta relevans. Genom att fler involveras i politikutvecklingen kan förhoppningsvis en bättre analys av vilka problem som behöver åtgärdas och vilka lösningar som är efterfrågade göras. På så sätt stärks relevansen hos den politik som bedrivs och de åtgärder som genomförs får i högre utsträckning önskad effekt.

Fördelar för organisationen

Förutom de positiva samhälleliga effekter som nämnts ovan borde en mer öppen politikutvecklingsprocess även ge fördelar till de politiska organisationerna. Några möjliga fördelar är:

• Stärkt relevans. De politiska förslag man driver är i högre utsträckning förankrade hos väljarna. Förslagen upplevs som mer relevanta och är därför troligare att locka röster.
• Ökade kontakter med potentiella väljare. Genom att aktivt involvera grupper i vilka det bedöms finnas god potential att locka röster kan man få fler positiva kontakter med potentiella väljare.
• Fler medlemmar. Genom att aktivt involvera icke-medlemmar i politikutvecklingen ges goda tillfällen för att värva nya medlemmar.
• Stärkt relation till nyckelpersoner. Nyckelpersoner kan exempelvis vara personer som har ett bra kontkatnät eller innehar en värdefull maktposition eller plattform för opinionsbildning. Stärkt relation till dessa personer kan ge möjligheter att åstadkomma förändring eller vinna röster.
• Stärkt förtroende. Genom att ge människor en möjlighet att påverka partiets politik och att göra det i en öppen och transparent process stärks förtroendet för partiet som organisation, partiets politik och partiets företrädare. Är urvalet i vilka som tillåts påverka allt för snävt finns dock en potentiell risk för minskat förtroende bland dem som inte tillåts delta.

Tillvägagångssätt

Hur skulle en mer öppen politikutvecklingsprocess kunna se ut i praktiken? Nedan följer ett förslag på en sådan process som är indelad i fyra faser: 1) planering, 2) genomförande, 3) efterarbete och åtekoppling och 4) utvärdering.

Planering

Planeringsfasen kan brytas ned i tre steg: 1) identifiera en relevant frågeställning, 2) identifiera relevanta personer, föreningar, nätverk etc att involvera i processen och 3) förberedelse av genomförandet.

Det första som måste göras är att identifiera vad man vill uppnå och att hitta en relevant frågeställning utifrån det. Darren Brabham har identifierat fyra olika syften som crowdsourcing, den metod som här beskrivs är en form av crowdsourcing, kan fylla: informationsinsamling, konkret problemlösning, kreativitet och utveckling av idéer och analys av stora informationsmängder. Min bedömning är att det är främst syfte ett och tre, informationsinsamling och idéutveckling, som är relevanta för den process som här beskrivs.

En frågeställning som syftar till att samla in information skulle kunna vara: ”vilka är de främsta problemen i Västerås skolor?”. En frågeställning med syfte att utveckla och generera idéer skulle dels kunna vara någorlunda specifik: ”hur bryter vi segregationen i Västerås skolor?”. Det skulle också kunna vara en mer öppen frågeställning: ”hur blir Västerås Sveriges bästa cykelstad?”.

Nästa steg är att bestämma vilka frågan ska ställas till. Det kan handla om lärarfack, lokala avdelningar av naturskyddsföreningen, en specifik facebookgrupp eller vissa för sammanhanget relevanta personer. Det finns ett antal olika aspekter att ta ställning till i detta steg. Vilkas intressen vill vi representera? Vilka organisationer och personer vill vi bygga en starkare relation till? Vilka är våra potentiella väljare och medlemmar? Vilka har bäst insyn i situationen? Vilka röster och åsikter är underrepresenterade i diskussionen? Med mera.

Till sist behöver det praktiska genomförandet planeras och förberedas. Det behöver bestämmas om genomförandet ska ske genom frågor ställda på sociala medier, möten med representanter för vissa bestämda organisationer, öppna möten, intervjuer med specifika personer eller på något annat sätt. Hur eventuella möten ska gå till, vem som ansvarar för vad och hur inputen ska sammanställas och bearbetas bör också planeras.

Genomförande

I detta steg ska den planerade processen genomföras och åsikter och idéer samlas in. Värdet av att aktivt värva medlemmar under detta skede bör inte underskattas.

Efterarbete och återkoppling

Efter att åsikter, tankar och idéer har samlats in behöver de bearbetas. Idéer som inte känns relevanta, effektiva eller som passar in med partiets värdegrund kan rensas bort. Inspelen kan även värderas utifrån aspekter som genomförbarhet, kostnad och huruvida de kan realiseras på kort sikt eller om de kräver ett långsiktigt arbete. Efterarbetet behöver, såklart, anpassas efter processens syfte. Är syftet att samla in information blir efterbehandlingen annorlunda än om syftet är att generera nya och kreativa idéer.

Efter den input som samlats in har efterarbetets bör en återkoppling kring resultatet ske till de som varit inblandade i processen. Detta för att uppmuntra transparens och bygga förtroende. Det kan även bli en grund för vidare diskussion och samtal.

Utvärdering

Efter processen är avslutad bör en utvärdering göras för att uppmuntra lärande och utveckla tänkandet inför nästa politikutvecklingsprocess.

Avslutande ord

De politiska partierna kan inte ensamma komma på alla lösningar på de samhälleliga problem vi står inför. Lösningarna genereras ofta bättre av andra. Men partierna fyller en viktig roll i att fånga upp andras lösningar, sätta in dem i en större kontext och att skapa genomförbar politik utifrån dem. Den rätt grova metod jag skissat upp här är ett förslag till hur detta skulle kunna uppnås. Det är som sagt ett ganska grovt och outvecklat förslag, men förhoppningen är att det ska fungera som en utgångspunkt som kan förfinas och uppdateras allt eftersom.